lovelej

När jag hämtade Love på kortis i söndags hade de torkat ganska mycket kladd från örat. När jag tittade efter hemma sen hade det även kommit blod. Det har det aldrig gjort innan när trumhinnan brustit så ringde sjukvårdsupplysningen och frågade men det kan hända att det kommer blod med. Hon tyckte det var helt ok att avvakta til måndagen med att åka till läkare. Skönt, Love var helt som vanligt och åka 10 mil till Karlskrona en söndag kväll vill man inte göra i onödan. Och som vanligt har vi inte märkt något i veckan att Love haft ont i örat. jag är helt säker på att han inte haft ont för även om han inte kan prata är han bra på att visa om han känner smärta.

 

Vi var bara nere hos vår familjeläkare då dr Blomé är borta hela september. Hon såg inte så mycket men han fick penicillin.

 

Så i onsdags var det dags att åka till Karlskrona för lite botox. Det har han inte fått sen mars så var dags igen. Läkaren frågade om han fortfarande har behov av det då hon först tyckte han känns ganska mjuk. Men jag tycker att det går så bra, det är så kort tid Love har ont och han blir så pass mycket bättre den närmaste tiden efter. Det har aldrig gått så bra som denna gång! Han fick lugnande som som vanligt inte märktes mycket på honom. De gav en lägre dos botox denna gången då han tydligen fått mer än maxdos de andra gångerna, detta för att han varit så spänd antar jag. Love blev bara ledsen ca 5 sekunder i slutet på varje ben! Och så fort de var klara gick det över. Assistenten hade reagerat på att han var svullen i sitt öra så bad läkaren kolla det. Fick droppar utskrivna som ska ges 3 gånger om dagen och igår var det helt klart bättre.

 

Tisdag och onsdag kväll krampade Love. Det var jag i tisdags och först tyckte jag den var så pass läskig så jag nästan ropade på Daniel. Han hade så uppspärrade ögon och var lite blå efter att inte andats ordentligt. Men det lugnade sig ganska snabbt. Innan krampen började fick han värsta längsta skrattanfallet. Så kul och gulligt till en början sen kände jag bara att nej, det här är inte ok... Och det övergick i krampen. Sen i onsdags jobbade Maria och jag satt med därute. Han vaknade, skrattade och började krampa. Den var med lite läskig då ena handen blev helt böjd. Då gav vi stesolid för i tisdags var han väldigt ryckig i benen efter krampen och ville undvika det igen. Sen somnade han gott lille gobben.

 

Diskuterade kramperna i onsdags med läkaren då han krampat en del sista tiden. Han krampade förra veckan när jag varit på föräldramöte och stod utanför och pratade med några mammor. Såg att det var asistenten som jobbade som ringde så blev mest bara JAG KOMMER! Sprang till cykeln och cyklade som fasen. När jag kom fram var jag helt slut i benen, kunde knappt stå på dem... Bättra på kondisen? maybe....Fast just stressen tar ork med. När man bara vill komma fram snabbt som tusan.

 

I alla fall, läkaren tyckte vi skulle öka med 3 droppar direkt, 1 vid varje medicineringstillfälle. Hoppas hoppas det hjälper ett tag nu. Vill inte byta medicinsort....

 

Idag vaknade Love rosslig och blev efter en stund superförkyld :( stackarn. Så idag har det varit sova, mys och ta det lugnt. Så har inte varit hans bästa vecka :/