En bra dag
Har just suttit och läst lite nya annonser men blir mörkrädd av vissa. Slarvigt, oengagerat och vissa verkar faktiskt bara konstiga.... Precis som de ens skulle få ta i min Love överhuvudtaget. Hoppas fler (och bra) kommer in...
Pratat med handläggare på fk och beslut kring korttids är ännu inte taget. Hon menade att kan han inte vara där så ska kommunen tillhandahålla vikarie. Men då menade jag att en vikarie som inte kan Love är ingen hjälp ändå. Ska få besked imorgon. Pratade även med en viss chef på kommunen men så klantig i sina uttalanden. -ja, vi har ju en hel del barn som är väldigt utåtagerande och Love, ja, han är ju den ABSOLUT yngsta som varit där. Jag känner mig som världens sämsta mamma som vill lämna mitt barn på detta hemska ställe.... Vad hon personligen tycker om att lämna en 2åring på korttids anser jag att hon ska hålla för sig själv. Den som inte haft assistans i hemmet kan inte förstå vilket behov man som familj har av korttids, även om barnet med funktionshinder bara är 2 år.
Nu får det bli sängen. Imorgon blr det lek och bus i Varberg för Leon och Love får vara hemma hos mormor. 5 timmar totalt i bilen, då känns det som Love har det bättre hemma.
Har inte skrivit i din blogg innan, men följt den ett tag. Nu var jag bara tvungen att skriva. Jag jobbar själv som pa och jag tycker att du /ni tänker sunt med att lämna Love på korttids. Människor som inte har barn med speciella behov, vet inte verkligen vilket jobb det är. Jag har sett många förhållande spricka, många förälfrar som går på knäna för att det allt ska fungera som vanligt i hemmen, vägra lämna bort sitt barn utifrån vad andra ska tycka:(. Man måste leva som familj och framför allt för syskonen. Mår inte föräldrar bra, mår inte barnen det heller. Självklart att ni ska ha avlastning, det är ni nerättiga för oavsett ålder.
Lycka till!
Du är världens bästa mamma som kämpar på för få vardagslivet att fungera!
Ia- Tack för sunda ord. Ibland behöver man höra sånt. Det dåliga samvetet gnager när man lämnar över sitt barn men vad gör man när behovet är som det är.
