lovelej

Satt i soffan och kollade Greys anatomy när mobilen ringer. Ser att det är assistenten som jobbar så ut till Love, kramp. Jäkla skitkramper!

 

Vi höjde iktorivilen den 19/9 och han har sen dess varit krampfri fram till i lördags kväll, alltså nästan 2 månader. Hoppades att det bara skulle vara en gång och sen vara bra några veckor men nu krampade han alltså ikväll igen. Det är ganska rejäla kramper på 4 1/2 minut. Han sover gott, vaknar och skrattar lite hysteriskt och börjar sen krampa. Det rycker i benen och ikväll hade han lite konstiga ljud också.

 

Det är lite konstigt... Jag märker ju hur många reagerar när de ser Love, att OJ! är han såå handikappad... För mig och många runtomkring är han liksom bara Love. Oftast tänker jag inte så mycket på handikappet utan det är så Love är helt enkelt. Däremot när han krampar känns det som ett slag på käften. Det finns många grymma sjukdomar, diagnoser, syndrom som kan drabba barn. Något av det grymmaste som Love lider av är just kramperna. Läkaren har sagt att det är ungefär som att springa ett maraton för kroppen. Lyckligtvis verkar det inte som det påverkar Love jättemycket efteråt. Han somnar gott och sover några timmar och nästa dag är han som vanligt igen. Det finns barn som efter kramper kan vara helt utslagna minst ett dygn. Men just under själva krampen är det väldigt plågsamt att se sitt barn så. Man blir så påmind. För ja, såå handikappad är han.