Mina fantastiska trisomimammor!!!

Och så papporna med såklart ;) I tisdags var vi på trisomiträff. Vi åkte till lilla Wilda och Hedvig och hennes mamma kom också dit. Nilla bjöd på en fantastiskt god smörgåstårta!!! Det är konstigt, vi har ändå bara träffats några gånger men känns som vi känt varandra länge. Det ger så otroligt mycket att ses, få prata om alla tankar och känslor... Och veta att ja, de vet precis vad jag pratar om!

Love var duktig och skötte sig bra där. Fick prova Wildas gunga och musikpuff.



Men visst är det konstigt att vi är tre familjer som bor så nära, som fått ha kvar våra små. Jag bor i mitten och har ca en timmes bilfärd till de andra. Tacksam för att det är så. Ni underbara människor, ni ger så mycket!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0