syn på sitt jobb

Suttit och förberett lite till personalmötet på onsdag, känns som vi nyss hade möte men har bestämt att vi ska ha det 1 gång i månaden och tänker verkligen hålla det. Bra att träffas alla och gå igenom och så är det trevligt också, blir lite fika och prat på slutet :) Vi är nu en bra grupp och jag upplever alla trivs med både jobbet och med arbetskamraterna.

Idag ringde Lss-handläggaren och jag tycker hon är supertrevlig och bra att ha att göra med. Verkligen rätt person för ett sånt arbete. Inte som den första vi träffade när Love var liten som menade att kolikföräldrar inte heller sover. Kanske inte rätt sak att säga till ett föräldrapar som fått en dödsdom på sitt barn.

Jag tycker att om man söker ett sånt arbete borde man vilja göra det bättre för familjer som på olika sätt lever under svåra förhållanden. Att man vill hjälpa dem inom ramen för vad lagen säger. Det är ju ändå därför den typen av arbete finns. Men tex vår kära bostadsanpassningshandläggare som mest var ute efter att behöva göra så lite som möjligt för att spara så mycket pengar som möjligt, vad har man då för syn på sitt jobb? Varför tar man den typen av anställning? Självklart ska pengarna inte slängas ut då det är våra skattepengar det handlar om,  men att yrkena ens finns är för att personer med olika typer av handikapp finns. Man måste väl ändå vilja göra det bättre för dem i sin yrkesroll?

Imorgon kommer de från hjälpmedelscentralen och fixar gåstolen (hoppas jag innerligt) så Love äntligen kan använda den igen. Han saknar sina ben!!!!!

Kommentarer
Postat av: Lisbeth

Satt och pratade med en kompis som är arbetsterpeut inom hjärtsjukvården häromdagen. Hon funderar på fullt allvar att börja jobba som lokalvårdare eller något annat. Är helt förtvivlad över hur "de" drar in hjälpmedel och rehab. Här pratar vi om kostbara hjärttransplantationer, där de lagt ner rehabavdelningen..? Likadant vid stroke, hjärnskador - rehab dras in.. Vad kostar inte det samhället kan man ju undra.

Är lite tacksam för att jag blev skadad -91, det var sista året som det funkade hyfsat med hjäkpmedel. Efter det har det blivit sämre hela tiden, oavsett vilket problem du har.

Och vi sa samma sak som du - ibland undrar man om tjänstemännen sitter där i någonslags egensyfte, för det finns ju faktiskt utrymme för dem att ge hjälp. Precis som du undrar man varför de söker sådana jobb, för de kan ju knappast må bra av att hålla på så här. Hoppas man ju iaf, för annars är det ju helt empatilösa människor.. Kunskap verkar de ju inte ha iaf.



Personligen klarar jag mig ganska bra utan hjälpmedel nu, för jag har vuxna barn som fortfarande bor hemma och en man som har stöttat mig de sista 13 åren. Men utan dem hade det inte varit lika lätt...

Man blir heltokig när man hör hur ni och andra barnfamiljer har det, förstår inte varför det ska behöva vara så, vi har ju faktiskt resurserna!



Kram

2011-03-23 @ 23:11:09
URL: http://www.bettans-place.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0