Ingen vila- ingen ro ;)

I fredags hade vi intervjuer. Men på morgonen pratade jag med dr Anders och han tyckte vi skulle komma in så han fick kolla på Loves knä. Ville ju gärna hinna vara med på så många intervjuer som möjligt så jag Maria å Love var med på 2 sen fick Daniel stiga upp och vara med på de 2 sista. Men det funkade rätt bra.

Det var bra tjejer alla 4 så fick sen beröm av Johanna på VitaNova att jag blivit duktig på att läsa ansökningar och välja ut seriösa personer...fint de ;)...

Har nu lite problem att välja faktiskt så blir ev att jag träffar 2 av dem igen. 2 hade krampvana och det tycker vi är betydelsefullt så det väger in tungt. Maria var nöjd att hon fick vara med igen!

Sen innan lunch åkte vi ner till barnmottagningen och träffade Anders. Han velade om det skulle röntgas men diskuterade det med kollegor och bestämde att vi röntgar för säkerhets skull. Det gick bra, kändes som på den gamla goda hästatiden när man drog på sig röntgenrocken för att röntga rygg eller ben... Ja, hänga på djursjukhus är inget man saknar...

Det visade inget och det var skönt! Så är en inflammation som inte går att förklara.

Sen i lördags var jag och barnen själva hela förmiddagen för Daniel hjälpte Perola. Love var på ett sånt humör att man fick vara med honom hela tiden och Leon var på lekhumör, stackarn. Så sen när Kerstin kom en liten runda för att ha barnen när jag bara skulle kolla Perolas lägenhet dök Leon henne om han kunde följa med henne hem... Stackarn... Så det gjorde han sen och ville även sova över. När vi pratade om det idag sa jag att jag saknat honom inatt menade han att man måste kunna sova hos flera. Och det har han ju helt rätt i! Det tyckte man ju själv var hur kul som helst när man var liten, att sova hos mormor och farmor. Och nöjet är såklart lika mycket på deras sida!!!

Någon som såg dokumentären om Shiloh- sjöjungfrun? Så sorglig. Lilla modiga tjejen. Så duktig och så tapper. Det upptäcktes under graviditeten och läkaren rådde till abort men föräldrarna vägrade. Däremot kände mamman lite senare att det var ju av helt egotrippade skäl de behöll henne. Är det värt det? Hon hade ett tufft liv med alla mediciner, operationer... Det är en svår frågeställning. Tyvärr dog hon 10 år gammal för några månader sedan. Vet inte varför jag envisas med att titta på alla såna dokumentärer, for så illa av att se denna. Hon var så modig den lilla tjejen.

Nu hör jag Daniel i trappan så är väl läggdags...
Natti


Kommentarer
Postat av: Maria

Skönt att Daniel har koll på dig så att du går och lägger dig i tid. Se det som endast positivt att Leon har Kerstin där han kan få total uppmärksamhet. Han kan inte få det av er fullt ut nu men han får det av andra. Han är och kommer bli en stark liten kille som är så självständig att han själv kan säga när han vill ha lite mer uppmärksamhet än den som han kan få just där och då. Då vet han att det kan han få hos mormor. Barn blir stärkta av att det finns olika människor i livet. De behöver fler än bara mamma och pappa. Njut av att Kerstin och Maja finns där!!



Jag förstår inte att du måste titta och läsa om alla dessa berättelser men de fyller väl något behov hos dig. Du har ju alltid gillat sådana.



Tänker på er ofta.



kramar

2009-11-16 @ 20:22:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0